Den 8:e dejten i 10-nätdejter-utmaningen

Rå desperation stilettklacksparkade ut min röv på nätdejtingsajterna i går så att en dejt bokades in fortare än någon kan säga ”kvinna över 30 med akut åldersångest”. Och det gick bra. Den 8:e dejten i 10-nätdejter-utmaningen var en smart kille som brinner för jämställdhetsfrågor och som faktiskt klarade av den exceptionella prestationen av att ha en snopp och ändå inte känna behovet av att prata om sig själv 99 procent av tiden. (Det går alltså! Vem hade kunnat ana…) Tyvärr var det något som saknades. Något som gjorde att hur trevlig han än var så var han inte riktigt i min smak. (Omskrivet i ärlighetsord: han har inte ölmage, har faktiskt ett jobb, och verkar ha tvättat sitt hår inom en avfettande tidsram – ni fattar ju att det är ovant för mig!) Så i alla fall, kanske lite för proper men ändå värt ett till försök, vilket ju kändes bra. Tills jag efteråt sluter upp med en vän, och märker att jag har fått mess. Från dejten. Och det är i det här läget som de gångna timmarna av att lotsas vara en normal människa tar ut sin rätt och en något mer monsterpräglad del av min personlighet tar över. En aning sådär…

Jag: ”Aaaaarrrrrgghghghhhaaaaaa…”
Vän, skräckslagen inför det öronbedövande bröl som verkar bästa polare med dödsångesten och lidandepaniken: ”Men gud, vad är det?!”
Jag, slänger mobilen i soffhörnet och kastar mig över soffbordet mer överdramatiskt än Peter Stormare i en begravningsscen: ”Aaaaaarrrrrrrghhhhhhhhhhhhh…”
Vän: ”Men vad har hänt?! Vad skrev han?!”
Jag, kastar runt som en fisk fångad i det hajgap av ångestvridningar som dejting föranleder, för att slutligen stillna med handloven dramatiskt vilande mot pannan, innan jag kraftlöst kvider: ”Jag blir så trött…”
Vän: ”Gumman då, jag förstår det. Eller okej, jag förstår inte alls, du måste nog ge mig lite mer info.”
Jag, fortfarande med rösten av en kämpande myra under tyngden av den tonvägande känsloklumpen som vilar på mig: ”Jag orkar inte med det här med dejting…”
Vän, kommer fram och stryker mig tröstande över håret: ”Nej, jag förstår det, jag förstår det… Så han messade? Ville han inte ses igen?”
Jag: ”Nej, det var inte det…”
Vän: ”Vad var det då?”
Jag: ”Han vill bjuda på middag.”
Vän, stillnar med handen i luften, innan hon flyttar sig bakåt för att kallt syna mig.

Jag blir möjligtvis aningen defensiv över att inte vara centrum för den empati jag så tydligt förtjänar: ”Men alltså, hallå! Middag! Det är fan inte okej! Vem fan vill äta middag ihop – på andra dejten!! Vet du hur mycket skit som fastnar i mina tänder när jag äter? Vet du det?! Nej, just det! Och vet du hur svårt jag har att äta när jag samtidigt ska le och konversera och göra allt det där andra som man måste göra för att verka vara en vettig person?! Det är faktiskt väldigt jobbigt att hålla koll på det och samtidigt föra en gaffeljäkel med torr jäkla pulled pork till min mun! Och allt det här med att sitta mitt emot varandra vid ett bord – det är så jävla… vuxet! Nu-ska-vi-leka-mogna-och-prata-med-varandra-om-bostadslån! Jag vill väl för fan inte äta middag! Vem fan vill äta middag! Sup mig full och hångla upp mig mot en vägg, för sjutton! Räck mig en avslagen öl och en SevenEleven-korv och jag är nöjd! Middag! Det var det vidrigaste jag har hört!! Hur kan man föreslå något så urbota korkat! Aaaaaaaarrrrhhhgggg…”
Min vän stryker övertydligt bort det spott jag har sprayat hennes ansikte med, plockar upp kudden som jag i raseri har kastat på golvet och tar en titt på den reva i min egen kofta som jag tydligen just slet upp.

Vän: ”Så, hur var det nu… Visst var det så att din pms skulle dra igång typ nu?”

(…)

Till mitt försvar, om någon karmakalkylerande räknenisse just tar en titt på mitt beteende och bestämmer sig för om jag i nästa liv ska bli daggmask eller filmstjärna, vill jag bara säga att jag inte tycker att han är korkad. Eller ja, urbota korkad. Jag tror bara att vi kan enas om att talesättet ”don’t drink and drive” borde få sällskap av ”don’t date and pms”.

FacebookTwitterGoogle+EmailDealerkärlek!

18 thoughts on “Den 8:e dejten i 10-nätdejter-utmaningen

  1. Hahaha!
    Och varför är det alltid, i princip utan undantag, de dejterna som av nån anledning inte är intressanta, som hör av sig?
    Så, blir det middag?

    • Men eller hur!!! Vad är det för vidrig lag som gör att alla man är intresserade av rusar skrikande åt andra hållet, och alla som det känns sådär med genast står i givakt?! Suck… Haha, jag fick honom att skippa tankarna på middag och boka in ett besök på en sunkpub i veckan i stället – mycket mer i min smak! :)

    • Men åh vad skönt att du tycker samma!! Jag började tro att världen blivit galen – vem sjutton vill sitta på en stel middag när man kan slappna av på en sunkig pub?! Nej, middag är inte för mig!

  2. Klart att det är de man är minst intresserad av som hör av sig. De är totalt ointressanta de där intelligenta, trevliga och välanpassade typerna som kan bete sig. Varför fiska i ett akvarium när man kan välja en dypöl ;). Blir fint med sunkpub och lite sprit, det löser alla problem…med lite sprit i kroppen blir nog även han som folk :D.

    • Hahaha, du förstår mig!! Dypölar har ju de riktigt fina fiskarna! Vem sjutton vill ha en trevlig och välanpassad person som man kanske till och med skulle kunna ha ett hälsosamt förhållande med?! 😉

  3. Alltså dude…. Satsa. Skrev en liten motkommentar till dig i mitt senaste inlägg :D!

    Middag är ju superskoj! Ha inget vitt på dig bara så är ju halva kvällen löst liksom!

  4. Haha, du har så rätt! Det är så typiskt: inte nog med att en ska försöka dejta generellt, vilket är ett aber i sig, så ska det dessutom synkas med cykeln så att det varken träffar pms:en, de dagar en är alldeles för angelägen och lite väl förlåtande, eller, om det nu skulle te sig så lyckligt att dejten någon gång fortsatte i sängkammaren, de dagar då inget alls kul kan hända!

    Pms eller ej: middagsdejter är alltid lite mer ångstladdat slutprov i Magdalena Ribbing-kunskap – lite mindre mysigt pre-coiltalt umgänge och ersätts med fördel ALLTID av öl/vin/sprit/coca-cola och hångel : )

    I övrigt, 8 av 10. Vad grym (som i bra alltså) du är! Jag har redan gett upp igen efter att ha nätdejtat en enda person. Illa!

    F

    • Hahahaha… Så jäkla sant!! Ägglossning – ”kan knappt lyssna på vad du säger för jag vill sätta på allt i min närhet”. PMS – ”jag kan knappt lyssna på vad du säger för jag överfalls av en obegriplig vilja att slå ner dig.” Mens – ”jag ser inte riktigt poängen med att träffas över huvud taget.” Och så däremellan har man några bra dagar. Tre ungefär. Eller okej då, fyra. 😉 Du får inte ge upp!! Kämpa på med mig och skapa roliga historier!!

  5. Körde lunchdejter förut, väldigt smidigt för dom fick 1h o sedan skulle man tillbaka till jobb. Ingen alkohol, Inget fummel om man ska vidare, inget hångel för blev så opersonligt, ökad risk att stöta in på kollegor, inget liggande för någon. Sedan ingen forsättning sedan av den typen av dejter.

    • Hahaha, först tyckte jag det lät väldigt bra! Men när jag kom ner till inget hångel och ingen möjlighet till ligg så tvärdog det. Inte för att jag får ligga på kvällsdejter heller, men jag menar, hoppet har ju ännu inte dött helt! 😉

  6. Alltså, jag förstår ju att det känns sådär när folk man egentligen inte vill ska höra av sig faktiskt hör av sig, men som en kvinna vars enda väg till hjärtat går via magen (seriöst, den står för 95% av alla mina beslut) så KAN MAN INTE TACKA NEJ NÄR NÅN GER EN MAT! Slut på psykbryt.

    Nej, men ta maten, säg ”tack och hej” och var nöjd och glad med allt som livet ger.

    • Hahahaha… Det är faktiskt en väldigt skön syn på det hela! Hm, man borde banne mig låta magen bestämma oftare… Fast å andra sidan, han föreslog vegetariskt – så kanske inte! 😉

  7. Vill ju inte verka självgod eller agera föredöme eller nåt, men en liten morot vill jag ge dig, stå ut, då man själv är levande bevis för att nätdejt kan leda till både giftermål, barn o såna där hemska middagar…(möjligen inte i den ordningen iofs…*s*)

    • Oj oj oj!!! Åh vad härligt att höra!! Du ger mig hopp! Skicka lite av den där turen åt mitt håll så får jag fortsätta logga in på sidan hur trött jag än är på den. Stå ut, stå ut, stå ut… :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *