En nätdejtares bön till dejtingguden

Kära gode dejtinggud. Jag vet inte om du finns, men om du inte finns borde det genast åtgärdas av himlakontoret för i-landsproblem. Och ge det gärna en skyddsängelsbemanning av en kontinentbefolkning eller två. Eftersom arbetsbelastningen från singlar i nöd på en pisskvart skulle ge självaste Avengers-ligan magsår och få dem att ropa efter mamma.

I morgon är det nämligen dags för den 6:e dejten i 10-nätdejter-utmaningen. Och killen verkar intressant, riktigt lovande faktiskt, så du förstår så klart att jag blir orolig. Jag har förhoppningar, och om du kände mig så skulle du veta att det sker med periodiciteten av en solig midsommar i Sverige. Så kära gode dejtinggud, låt det gå bra! Hör denna bön:

– Snälla låt det här vara en person som definierar ett samtal som ett tillfälle då båda parter öppnar sin käft. Kanske till och med ett ömsesidigt intresse för att ställa frågor och lyssna på vad den andra har att säga! Jag vet, det där sista var lite väl mycket begärt. Det är ju ändå en man vi pratar om. Men all den här dejtingen har börjat ge mina trumhinnor förslitningsskador, och jag är rädd att om jag hamnar i ännu en monolog om killens askalasframgångsrika och balltjofallgivande jobb så kommer jag få tyst på honom genom att köra in min näve i hans mun.

– Snälla låt honom inte rikta sitt tal till mina bröst. Eller kolla in andra kvinnors bröst inför mig. Bröst kan gärna få vara konsekvent struket från fokusområdet för en första dejt.

– Om han faktiskt visar sig vara intressant, snälla låt mig inte bli så som jag brukar bli när jag är intresserad av någon. Det vill säga, låt mig inte bli stum, dum, skratta för högt, prata för lågt, berätta alldeles för privata saker (som exakt hur min menscykel kastar studsboll med mitt humör) eller försöka skyla över mitt intresse genom att plötsligt ge ifrån mig värmen av en krossad isbit. Låt mig helt enkelt inte visa hur fucked up jag egentligen är.

– Snälla, håll mat borta från mina tänders mellanrum, plötslig och ymnig pollensnuva borta från min näsa, hästgnägg borta från min mun och nervositetsdarr borta från min hand. Låt mig bara vara den där frekkin omslagskvinnan på ett modemagasin, den som jag aldrig, aldrig lyckas vara.

– Och snälla, låt honom vara så lovande som han verkar. Vilket ingen någonsin, någonsin är. Men vi kan väl hålla tummarna ändå.

Lovar ni att hålla tummarna för mig i morgon eftermiddag?

FacebookTwitterGoogle+EmailDealerkärlek!

23 thoughts on “En nätdejtares bön till dejtingguden

  1. Sniglo!!! Andas…. Njut… Andas… Le…. Andas…. Nicka instämmande… Andas…. Slå på charmen…. Andas…. Sluta tänka…. Andas….å var bara den förträffliga ,intelligenta,intagande,härliga,humoristiska, charmerande,vältaliga ,mänskliga och varma kvinna du ger intrycket av att vara här så kommer allt att lösa sig!!! Jag håller enbart tummar å tår för att han fattar vilket kap du är!!

  2. Jag håller alla tummar för dig, Singelbloggaren!! Det kommer nog gå bra, kommer tänka på dig imorgon eftermiddag och rikta alla lyckoönskningar åt ditt håll :) Enda sättet att garantera att mat inte hamnar mellan tänderna är att inte äta…

    Själv ska jag ut och dansa ikväll, känns fett kul! Kanske blir något one-night-stand, who knows! Kram!

    PS du kommer säkert charma honom med din underbara humor som du visar så bra här på bloggen !

    • Wohooo, en härlig danskväll, jäklar vad gött!! Nu blev jag också sugen på det… Bra, då håller du tummarna för mig i morgon, och jag håller tummarna för dig och en gödig enkvällare (som kan bli flerkvällare) i kväll!

  3. Men det där dejtingsyndromet låter ju som det jag har!!! Trodde jag var ensam om det. Jag blir nervös långt innan dejten. Berättar för mannen att det finns en risk att jag inte pratar alls eftersom jag är så blyg. Berättar också att jag troligtvis kommer att prata alldeles för mycket och om om dumma saker och att det är okej med en lättare örfil för att få tyst på mig. Jag förstör för mig själv redan FÖRE själva träffen t.o.m. Huuuuuuur tar man sig förbi det? Huuuuuuuur ska jag göra för att bli normal?

    • Hahaha, du förstår mig!!! Jag har gjort exakt samma saker! Det är som att det bara finns två lägen när någon är intressant – antingen stockar sig varenda ord i strupen, eller så far de ut i en fors. Jag brukar ta till vin! Riktigt med vin! Inte för att det kanske gör mig lugnare men för att plågan blir kortare. Haha, hrrm, det är så konstigt att jag är singel… 😉

      • Det hjälper lite att veta att fler är som jag. Ska satsa på vinet ikväll. Inte för att jag har en dejt, men jag ska ut och reka jaktmarkerna. 😉 Jag håller tummarna för dig i morgon. Håll tummarna för mig i kväll att det finns nåt litet guldkorn på krogen som kan förgylla åtminstone den här kvällen. :-)

        • Eller hur, jag håller helt med dig! Skönt att vi är flera nervvrak. 😉
          Jaa, håller tummarna så hårt att de blir blå!! Flirta järnet nu! Heja, heja i jakten på guldkorn!! Och grusbitar kan ju också vara ok för kvällen… 😉

          • Hahahaha… Jag gillar hur du tänker. Jag lovar att inte lägga ribban för högt i kväll. Inget större fel på grus. 😉

          • Helt rätt! Grus är bra träning inför guldkornen! Och träning behövs för att våga flirta loss när singelhögtiden våren verkligen drar igång! 😉

  4. Lycka till! Tycker du verkar fantastisk charmig så det borde ju gå vägen. Är oxå sugen på att börja dejta igen. Träffade en kille på pannkakan för ca 4 mån sen och är väll kär men har varit jävligt komplicerat. Nu är vi typ halv ihop så det känns inte helt ok att dejta andra… Fan att det ska vara så jävla knepig allting med karlar. Tacka vet jag min underbara vänner. Synd bara att man inte vill ligga med dom… Ha en fin dejt!

    • Där sa du dagens sanning – skit också att man inte bara kan bli ihop med sina vänner!! :)
      Kära du, vad jobbigt… Det är hemskt när man står med ena foten inne och andra ute och inte vet vart man är på väg. Jag förstår. Jag ska heja på dig och hålla tummarna för att du känner vad som är rätt för er snart! Våren är ju onekligen lite härlig att vara singel på… 😉

    • Det är i dag det sker, så håll tummarna lite till! Suck, men vi vet ju, antingen kommer det inte kännas intressant eller så kommer det vara intressant och då blir jag så konstig att han snabbt flyr fältet. Dejting med mig är en ständig lose/lose situation. 😉

  5. Alltså, tack singelbloggaren för att du berättar att det finns fler än jag som börjar få lite ont i öronen av alla dessa mäns babbel. Kan inte minnas en date jag varit på, sen typ forever där mannen ställde mer än en fråga om mig. Senast det hände var till och med inte på min date, utan min kompis som tagit med mig för att träffa en kille hon dateade, och han kunde verkligen visa ett genuint intresse för att lära känna mig för att han visste att det var viktigt för att vinna min väns hjärta. Men annars har jag så mycket skavsår i öronen av babblande självupptagna män att jag kräks på det. Sen är mitt problem väl då att jag med tiden utvecklat en väldigt bra lyssnarförmåga eftersom jag gett upp hoppet om att hitta någon som lyssnar tillbaka. Men jag tänker att det måste finnas någon där ute (eftersom jag har vänner med sådana män till partners). Skam den som ger sig! Och stor lycka till på dagens date.

    (Kan nämnas att jag till och med varit på date med en kille som pratade mer om tjejer han dateat tidigare än vad han ägnade tid åt att lära känna mig. #whatswrongwithmen och #intekonstigtatttjejerblirbitterfittor ).

    • Lyssnartjejen, f.y. f.a.n. vad jag känner igen mig!!! Och grejen är, vissa av männen tycker de är enormt duktiga om de ställer en ynka liten fråga i timmen – men de lyssnar ju för bövelen inte på svaret!! Om jag träffar en till karl som pratar i en timme, ställer en fråga, och sedan sveper iväg med blicken precis när jag börjar prata, som om det inte ens var intressant nog för att höra första ordet av, så kommer jag bitchslapa karln tillbaka till hans barndom.
      En kompis gav rådet att man borde börja överrösta karlarna med eget prat, men ska vi sluta vara bra lyssnare för att de är så kassa?! Läsaren Sussieloo hade dock ett bra råd: Att säga ”Okej, nu har vi pratat om ditt liv ett tag, men nu kanske vi kan prata om något som även intresserar mig.”
      Vad säger du, ska vi våga oss på det under nästa dejt?

      • Ja, det är ju bara så sjukt trist att tänka att man ska sänka sig till någon annans nivå. Det är jag inte intresserad av, jag förväntar mig att han kan lyssna när jag pratar på precis samma sätt som jag tycker det är en självklarthet att lyssna tillbaka på honom (tycker det tillhör vanligt hyffs, men vad vet jag).

        Jag ska tänka på det tipset, om att just markera lite att det är dags att lyssna. Har gjort det med en kille, men det var trots hans erkännande om att han var en dålig lyssnare, bara in här och ut där. Han ställde en fråga. Jag fick prata till punkt, och sen babblade han på om sig själv i två timmar efter det.

        Den bästa replik jag hört var en vänninna som råkade ut för en babblare. Efter att han pratat konstant i två timmar sa hon ”du har inte funderat på att fråga nåt om mig kanske?” Han blev helt ställd. Han visste liksom inte ens vad han skulle fråga om han inte fick prata om sig själv. Så hon sa, du kan ju till exempel fråga vad jag tycker om katter. Han frågade detta, men efter det hade han slut på frågor. Nej tack till narcissister säger jag bara. Då är jag hellre med mina vänner jag med som så väl kan lyssna som prata och jag älskar dem för det :)

        • Verkligen!! Och kul att leva resten av livet med en karl som man har behövt sänka sig till – man skulle få ha en frekkin brottningsmatch för att ens få berätta hur ens dag var.
          Nej, jag håller helt med dig! Då är jag hellre singel och får stimulans, stöd och utbyte av mina vänner istället. Så kan ju karlarna fortsätta klaga på att kvinnor är svårflirtade. Testa att intressera er för oss – då skulle vi minsann falla pladask.

          Pust, nu börjar det snart. Håll tummarna…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *