Fuck känslor!

Så. 2015 har varit en glasögonprydd forskningsstudie i vad som gör en… Hur ska man säga det på ett elokvent sätt..? Fucked. Vad som gör en fucked. Uppifrån. Nerifrån. Och lite i sidleds. Fucked.

Forskningen visar att detta prekära tillstånd framkallas av att man gör något så urbota idiotiskt som att börja känna. Fullständig idioti! Gör aldrig det. Lev ditt liv i känslomässig error och dö med värdigheten i behåll.

Den vetenskapliga studiens djupgående kartläggning uppdagar att stadiet av fuckedhet alstras när du har tre komponenter: 1. du hittar någon som du vill sätta på, 2. som du kan prata med, och 3. som du kan skratta med. Det låter elementärt, jag vet, men fundera över hur många du egentligen känner som innehar alla tre egenskaper. Om ditt svar är många så kan jag bara beklaga. Du omges av människor som är fantastiska. Mina kondoleanser. Du är fucked. 

Så. Året börjar med att två av komponenterna utforskas. Jag dejtar under några månader någon som jag 1. vill sätta på, och 3. kan skratta med. Men då den andra komponenten är mer frånvarande än oanvända kräkreflexer på en studentskiva så slutar det hela med att jag börjar gråta över en popcornburk och måste göra slut. Vidrig upplevelse. Hatar att göra slut.

Så. Året går vidare med att två av de andra komponenterna sätts under mikroskopets lupp. Jag träffar någon som jag 1. vill sätta på, och 2. kan prata med. En så vansinnigt intelligent varelse att jag får hjärnorgasm av att snacka med honom, han har en blick som ger en tunnelseende, och han lagar mat till mig. Ni fattar – mat! Tro sjutton att jag blir fucked! Men, som ni vet är jag galen. Okej då, galen/dum i huvudet/livrädd på en nivå som endast kan slås av en vuxen man framför en använd tampong. Så efter att jag till slut har fått chans att sätta på pojken så försvinner jag mitt i natten. Eftersom jag blir skraj. Vilket gör honom sur. Och därefter träffar han snabbt någon ny. Så ja, vidrig upplevelse. Hatar när jag döms för mina egna brott. Värdelöst liksom. 

Så. Det leder oss fram till det stadie av fuckelifuckighet som jag simmar runt i just nu. Jag umgås med någon som har alla tre komponenter. Fucketi fucketi fuckfuckfuck. Ungefär så.

Första gången vi pratade på telefon (kontakt från Happy Pancake som ringer – jag borde ha fattat att han var annorlunda…) tittade jag efter fem minuter på klockan och insåg att det egentligen hade gått tre timmar. Första gången vi sågs fick han mig inom 30 sekunder att skratta till så hårt att jag tror att jag råkade frusta ut lite snor på hans ärm (så charmant). Och senare samma kväll så skrev han in sig i minnets hall of hångelfame när han kysste mig.

Det är inte bra att tänka på det. Det är ett sånt där minne som lämnar brännmärkning på ens psyke tills det förvirrat tror att man är hans. Och det är man inte. Och kommer aldrig bli. Men det var lite som om hans hand var formad för att passa in i vinkeln av min midja, och som om hans mun redan hade ägnat ett decennium eller två för att hitta den exakta finmotoriken för att passa ihop med min mun.

Och sedan dess lever han i min ögonvrå. För han vill inte ha ett förhållande. Och om jag tittar rakt på honom kommer det synas att jag inte bara vill vara hans vän.

Så jag vänder blicken ner i marken, medan jag registrerar hur mjuk huden ser ut i hans nacke. Och jag lotsas kolla in killgänget som går förbi, medan jag har fullt fokus på blodådern som ringlar sig över hans arm. Och jag sitter väldigt stilla när han hamnar bredvid mig, för det behövs koncentration för att inte stryka upp armen kring hans hals. Och det krävs viljestyrka för att inte utföra nr 1 tills innerlåren har skavsår och höftböjaren har gått ur led.

Så ja. Fucked.

Men eftersom jag 2. kan prata med honom, och 3. kan skratta med honom, så accepterar jag att jag tyvärr inte får 1. sätta på honom. (Jodå, vi slutade med det när jag berättade att jag har känslor för honom. Han är mån om att inte såra mig. Den jäveln…) Fine. Det här är Singelbloggarens liv. Det är knappast som att jag är förvånad över att jag inte får en kille jag vill ha. Livet måste gå vidare ändå. Och i nästa vecka har jag en spännande dejt. Och i går gav jag mitt nummer samt hånglade med en smart dude. Och förhoppningsvis får någon av dem mig att glömma. Att någon annans hand passar in i vinkeln av min midja.

FacebookTwitterGoogle+EmailDealerkärlek!

24 thoughts on “Fuck känslor!

    • Eller hur… Kan man stänga av den skiten, eller?! Bara leva livet avtrubbad och död – det vore något det! Men någon gång (snälla pretty please) hoppas man ju att man lyckas börja känna för någon som även känner för en själv…

  1. Nä, fy fan! Känner så igen de känslorna och frustrationen men du förtjänar någon som känner samma för dig så leta vidare och du kommer han vars hand passar in i vinkeln av din midja :)

    • Åh, vad gulligt sagt av dig! Tack! Och jag hoppas… Jag hoppas, hoppas, hoppas… En enda gång i livet borde det väl gå. :/

    • HAHAHAHAHAHA… Exakt, på pricken, precis så!!! Hahahahahahahaha… Bara damma till honom lite så att hjärnans kugghjul börjar snurra igen och han fattar det uppenbart smarta beslutet – att sätta på mig. Det är ju glasklart! 😉

  2. Fucked var ordet….. Att ha en man som man älskar men som inte vill nr 1 är fucked up även i ett förhållande…. Sums up my life prima!!!

    • Åh Sussieloo… Dessa frekkin män som inte vill nr 1! Skitsituation!! Min tröst är mörk choklad och mycket vin. Vilket bara gör mig ännu mer sugen på nr 1. Så jag kan inte rekommendera det. 😉

      • Jag hatar ju vin och choklad försöker jag tappert undvika för att inte riskera att gå miste om ännu mer nr 1… Hahaha

    • Hahaha, jag såg inte att du hade skrivit under kära Sussieloos kommentar så med honom trodde jag du menade killkompisen. Dåliga mig som inte har koll på fälten. :)

  3. Efter en väldigt underlig vår där vi genomgick eldprovet för vårt äktenskap jag och hundvalpen så har jag kommit fram till att nr 2 är galet viktigt! (Valpen har efter mer än tio år fortfarande inte lärt sig läsa tankar;-) ) Så när nr 2 funkar brukar 1 och 3 komma av sig självt. 1 lite mer sällan än 3 tyvärr;-) Och om inte din mr R fattar att hans hand är som klippt för din midja finns det någon annan smart kille vars hand passar ännu bättre!

    • Sassa!!! Du finns kvar!!! Åh, jag behöver din pepp nu! Hoppet börjar dala… Men du visar ju att förhållanden faktiskt finns och fungerar!! Har saknat dig!!

      • Å jag har saknat dig! Jag är redo med massa pepp! Att förhållanden finns, absolut! Att de fungerar- långt ifrån smärtfritt alla gånger, men med massa jobb och prat så kommer man galet långt! Kram

  4. Oh, så skönt att ha dig tillbaka! :) Och det där med att träffa någon som inte vill ha ett förhållande… fy fan! Det hade varit enklare att hantera om han hade sagt att han inte hade rätt känslor, men om i princip allt finns där, men han ”bara” har bestämt sig för att han inte vill – hur går det då att låta bli att hoppas att han ska tänka om?

    • Misan, shit, du fattar precis! Det hade verkligen varit lättare om han bara sa att ”sorry babe, du är för x, y och z för mig”. Jag hade behövt bitchslapa honom tillbaka till barndomen samt gå i terapi för sönderkrossad självbild, men jag hade i alla fall varit klar med honom. Snälla pojkar är svårast att komma över…

  5. Oj vad glad jag är att ha hittat till din blogg! Så fruktansvärt hög igenkänningsfaktor i princip allt.

    Men du, en sak om den snälla killen.
    Han är inte snäll.
    Han är egocentrisk.
    Säkert har han tusen anledningar till att inte vilja ha ett förhållande. Säkert inte redo. Fine.
    Ändå kan han inte släppa dig. Vill ha dig i sitt liv som en vän.
    Egoistiskt!

    Utan att känna dig, får jag känslan av att du är en ovanligt fantastisk person. Du kommer med säkerhet hitta någon som passar dig.
    Ta hand om dig!

    Emma

    • Men vad fint sagt av dig!! Tack snälla, snälla du! Jag blir så glad. Och ja, du har en poäng. Det finns något egoistiskt i att ha kvar personer som vänner när man vet att de vill något annat. Fan vad livet är svårt, för man vill ju samtidigt ha kvar dem i sitt liv… Huva!

  6. Precis hittat din blogg och jag älskar den! Du sätter ord på det som en annan går runt och tänker på,. Jag fattar inte hur man digga någon och bara ”nä men vi ska bara vara vänner” och så blir allt uppfuckat.
    Menar, har folk inte tillräckligt med vänner?

    • Åh, varmt välkommen till gänget, Josefin!! Hahaha, och ja exakt – bara-vara-vänner är skit!! Lägg ner! Omedelbart!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *