Hur kvinnor raggar – ibland!

Män. Så inbillade att de har kontroll, så aningslösa om vad som egentligen pågår.

Sitter vid ett middagsbord hemma hos en kille som jag nyligen raggade upp. Är rätt stolt över denna uppraggning, eftersom den för en gångs skull inte bestod av att jag gick fram, började snacka med killen, och sedan följde efter honom tills han gav upp och lät mig följa med hem. Vilket är min normala taktik. Förutom när jag hånglar upp honom mot en vägg. Eller ja, att jag lagt mig på golvet och hängt fast mig vid karlns ben har också förekommit. I valet mellan självrespekt och liggande kan jag inte säga att mitt omdöme alltid slår rätt ut. Så ja, jag var stolt, för den här gången utövade jag faktiskt självkontroll – och tålamod! En prestation. Så självklart känns det som om han kladdar på min medalj när han kläcker ur sig:

”Jag måste säga att jag är rätt stolt över hur jag raggade upp dig. Det gick ju väldigt bra.”

Jag: ”Vad trevligt, my dear, förutom att det faktiskt var jag som raggade upp dig.”

Han, hostar till och stirrar chockerat på mig: ”Skämtar du? Det var uppenbarligen jag som raggade upp dig. Det var ju jag som frågade om ditt nummer.”

Jag, studerar nonchalant mina naglar på bästa bondskurksmanér: ”Mohahaha, tillåt mig skratta. Bara ett löv på det träd jag planterade. Det var jag som raggade upp dig.”

Han, nu med uppspärrade ögon och förvirrad blick: ”Men lägg av! Jag såg dig. Jag började snacka med dig. Jag frågade om ditt nummer. Vad i detta kan tolkas som att du gjorde jobbet?!”

Jag, kanske inte smekandes en vit katt med min vänstra hand men mentalt i alla fall snurrandes en konspiratoriskt spetsig mustasch, bestämmer mig för att lära den stackars pojken den taktik han säkert blivit utsatt för åtskilliga gånger: ”Jag bestämde mig för att jag skulle ha dig i sekunden jag steg in på jobbminglet. Men eftersom kollegorna kanske skulle bli aningen chockerade av att jag lekte pingpong med dina halsmandlar mitt ibland dem så behövde jag vara mer diskret. Så jag lade upp en strategi.”

Han, kanske med en gnutta rädsla i den andlösa rösten: ”Hur gjorde du?”

Jag: ”Steg 1: Ställde mig precis bredvid dig och din vän. Steg 2: Väntade tills du tittade åt mitt håll – drog då av mig jackan. Tror du det var en slump att jackan fastnade runt handlederna så att jag behövde trycka fram bröstkorgen mer ihärdigt än en yogalärare i en brygga-selfie? Nejdå kära du, det var självklart en genomtänkt manöver för att mina myggbett till bröst praktiskt taget skulle köras upp i ditt fejs. Tror du det var en tillfällighet att jag samtidigt tittade åt andra hållet? Självklart inte, det var bara för att du skulle våga titta utan rädsla för att bli påkommen. Steg 3: Satte på mig min mest ensamma min i väntan på vännen. Steg 4: Stirrade rakt mot dig så att du skulle känna dig tvingad att säga något. Steg 5: Hade ögonsex med dig praktiskt taget varje gång din kollega tittade åt andra hållet. Hade dagen efter kramp i ena ögonnerven av allt smizeande jag krystade fram. Steg 6: Skrattade åt ditt superdåliga skämt om tidningstablåer och tog dig på armen för att hålla balansen, som om jag är ett sådant spån att jag inte kan garva och hålla mig själv upprätt samtidigt – mohahaha, tillåt mig skratta! Steg 7: Rättade till bh-bandet när du tittade till. Steg 8: Lutade mig fram så långt att jag nära på låg dubbelvikt för att du inte skulle ha något annat val än att stirra ner i min urringning. Steg 9: Stod kvar även när min vän hade kommit och bett om att jag skulle följa med henne runt i minglet. Lotsades som om det var alldeles för trångt för att röra mig. Som om jag inte kan skyffla en hög med människor ur min väg – mohahaha! Steg 10: Folk runt om oss blev fulla nog för att jag vid det här laget hade kunnat fråga om ditt nummer utan att någon skulle höra det, men var nu intresserad av hur lång tid det skulle ta för dig. Så jag stod och väntade. Och väntade. Och väntade lite till. Tills jag faktiskt var tvungen att gå, och därmed frågade dig om du skulle följa med så vi kunde ha sällskap till tunnelbanan. Steg 11: Sa att det vore trevligt att ses igen. Steg 12: Gav en så övertydligt menande blick att en blind person hade känt sig penetrerad av insikt. Steg 13: Du kläckte ÄNTLIGEN frågan om mitt nummer. Steg 14: Jag messade dig och såg till att vi senare på kvällen hookade upp. Så var i denna process, kära du, anser du att du har gjort jobbet? Jag lade ner tre hela timmar av arbete. Att du skulle ha raggat upp mig är som att säga att servitören har lagat soppan. Så det så.”

Han, sitter tyst tills han slutligen viskar: ”Utövar du någon form av manipulation på mig i detta nu?”
Jag, tar en klunk av mitt vin och ler förnöjt: ”Jag skulle säga att det pågår cirka sju stycken.”

Och folk tvivlar på om det är kvinnor som styr världen. Mohahaha, tillåt mig skratta.

FacebookTwitterGoogle+EmailDealerkärlek!

48 thoughts on “Hur kvinnor raggar – ibland!

  1. Du är så fucking jävla underbar! Har gjort en hel del av knepen … eh.. ”har gjort”..? Utövar dessa knep på en del män i min närhet när jag känner att jag behöver en extra boost av ”fy fan vad snygg jag är idag”-känslan haha!

    • Hahaha, och de vet inte om det!! Stackars, stackars män, vilken tråkig värld de måste leva i… 😉

  2. Nu när jag läst detta skulle jag väldigt gärna följt detta skådespel på avstånd.
    Skulle kunna ha blivit en bra rolig sketch i något humorprogram. :)

    • Hahaha, är du säker på att du inte hellre hade velat se när jag klamrar mig fast runt en killes ben för att få honom att släpa hem mig? Där har vi något riktigt underhållande! (Host host, hur man ljuger för sig själv för att rädda sin självrespekt…)

    • Hahahaha, vem hade väl kunnat veta att jag kunde ha tålamod?! Jag brukar ju börja torrjucka mot männens ben så fort de visar sig. :)

  3. Jag hör ju att jag skulle behöva gå en kurs hos dig om hur en flörtar. Min version är oftast att INTE titta på den jag tycker ser härlig ut och gömma mig i panik om personen mot förmodan skulle tiltala mig. Går sådär bra med mitt raggande. Haha!

    • Hahaha, jag fattar precis vad du menar!! När jag blir genuint intresserad av någon så reagerar jag med att bli otrevlig. Och ignorera människan. Samt ibland ge den en förolämpning. Såattee… Väldigt märkligt att jag är singel… Men krogragg går lite lättare!

  4. Du är så underbar! Män, är de inte alltid övertygade om att de bestämmer när vi i själva verket tänkt ut allt i minsta detalj? Tror det.

    Jag och grannen/21-åringen/INTE-min-pojkvän-ännu-vad-alla-än-säger har haft en liknande diskussion. Bara det att ingen av oss vill kännas vid att ha varit den som såg till att vi låg med varandra den där första kvällen. Han påstår att det var jag som ju faktiskt följde med honom hem på ”efterfest”, medan jag hävdar att han faktiskt bjöd med mig till både festen och efterfesten. Att det sedan står i min dagbok två dagar tidigare: ”i helgen tänker jag ligga med S, han vet bara inte om det än”, det behöver vi inte lägga så mycket vikt vid..

    • Hahahahaha, I LOVE IT!!!! Jag tror ibland vi är så effektiva i vår manipulation att vi till och med lyckas lura oss själva! Innan bara ”honom ska jag ligga med!” Efteråt ”nejmen oj hur hände det här?!” Hahaha, fan vad skön du är! Dock, är det inte dags för p-vän-ordet snart? Han verkar ju härlig!!

      • Jo.. Det är väl det. Han är bortrest ända till på söndag (saknar honom orimligt mycket?!) så efter det är det kanske läge för den där hemska ”vad vill du med den här relationen?”-diskussionen. Min sista ursäkt är ju att vi jobbar tillsammans en dag i veckan (han är anställd hos en av mina kunder) och jag vet inte hur det kommer tas emot av hans och min chef.

        • Haha, mina vänner retar mig för att jag drar igång den diskussionen efter två dejter. Hrrm, jag tror ditt sätt är det rätta – men nu borde det vara dags! Ge oss rapport när du har kört!

          • Nu har vi pratat. Det krävdes att jag hade hällt i mig en årsförbrukning av vin och vi träffades ute på krogen med våra respektive bästa vänner. Som såg det som sitt mission att få oss att prata, så först pratade hans vän allvar med mig och min med honom. Sen tvingades vi prata. Och ja.. Vi är inte tillsammans, men det är vad båda vill. Men han ”behöver mer tid”, på grund av en kille jag låg med i våras när vi hade börjat ses. Men då jag fortfarande bara såg oss som KK:s. Det är en lång historia med den andra killen, jag kan förstå hans inställning samtidigt som jag blir så ledsen för det finns inget jag kan göra åt saken. Så vi får väl se vad som händer nu.

    • Åh, hej och varmt, varmt välkommen till gänget!! Vad snäll du är! Jag är så glad att du hänger med även när det kommer glapp! Det peppar rejält, kan jag säga!

  5. ”Mannen tror att han väljer kvinnan, men det är nästan alltid tvärtom. Det är kvinnan som väljer den man som skall välja henne.” Paul Géraldy.
    Att brodera i korsstygn och hänga bredvid tavlan med CARPE DIEM.

  6. Alltså jag känner så igen mig i det där du skriver! Läser av situationerna innan de händer och oftast så vet en när killen skall ” ragga” eftersom det är en själv som har konstruerat situationen. Sen när det väl blir känslor involverade så har jag ingen plan what so ever, typ Sheldon Cooper blir jag.

    • Exakt så är jag också!! Helt lugn och (i alla fall på ytan) behärskad när det kommer till raggning, sedan börjar jag känna något och jag förvandlas till en fullständig vettvilling! Känslor är ett djävulskap!

      • Jag går runt och har en massa känslor för en snubbe och för varje dag som går så blir jag mer och mer säker på att jag är fullkomligt crazy- ett steg ifrån att börja kasta stenar på främmande människor. Du som är så vis och klok – hur löser du en sån situation? Tydligen så får man inte kasta stenar på människor…

        • Åh, fan vad jag känner igen det där… Har du hört talesättet ”Hide the crazy”? Det är mitt mantra varenda frekkin gång jag träffar någon. Jag blir… jobbig, störig, needy, tokilsk, gråtmild och känslosam. Som en konstant pms helt enkelt. Och grejen är, det här försvinner så fort han gör mig trygg i att han vill vara med mig. Plötsligt är jag frommare än Maria vid Jesusbädden. Har han sagt vad han vill? Om inte, det är HELT naturligt att du känner dig galen!! Det är ovetskapen som bryter ner en och gör en till ens sämsta själv. Därmed fullt naturligt att kasta stenar! Hell, jag vill lappa till, slå, döda varenda kille jag är intresserad av – och sen ha lite sex med dem. :) hrrm, alltså, jag är inte galen på riktigt. Jag lovar! Hrrm. Men ovetskapen…

          • En del av mig funderar på att ringa honom och säga ” Jag är kär i dig” och slänga på luren innan han hinner svara. Våran historia börjar med kravlöst sex men så börjar han prata känslor och att han känner saker för mig. Jag som i vanliga fall hugger som en kobra och som lätt kan äga ut konversationer blir tyst. Totalt tyst. Inte bara en gång utan två gånger!! Nu har vi inte setts på två veckor och det värker i kroppen av saknad. Vi har haft konversationer via sociala medier men jag vill ju inte delge hela mitt känsloflöde på en chatt. Hur romantiskt är det då? Just nu har både han och jag mycket i våra liv och jag har en tenta från helvete hägrades runt hörnet. Funderar på att vänta med att delge mina feelings tills efter tenta…

          • NI HAR INTE SETTS PÅ TVÅ VECKO??!! Efter att han har berättat att han har känslor??? Åh, tänk vad stackars pojken måste lida… Josefin! Skit i att det sker på chat!! Skit i tentan! Bara säg det och låt pojken slippa väntan! Tänk, du har någon som vill ha dig, och som du vill ha tillbaka… Det är så himla fint så jag vill typ bitchslapa mig själv för hur blödig jag blir! Gör det för oss eviga singlar!!

          • Så jag satsade och skrev att jag var kär i honom men att vi skulle höras efter tentan. Vidare vänta jag på att han skulle höra av sig och delge sin kärlek men det gjorde han inte. Så jag skrev till honom att ibland är det bättre med ett dåligt svar än inget svar. Då svara han direkt och sa han att han inte kände något och ville inte ha något förhållande. Seriöst, hur svårt skall det vara att bara kunna vara ärlig lite tidigare då? Vill peka långfingret till hela manssläktet och krossa porslin.
            mvh
            Bitter tjej

          • Åh… Josefin, fan jag var på ännu mer jobbresande så såg det här först nu. Du, du vågade, du kände, fucking kastade dig ut – och det gör dig så in i Norden frekkin stark och fantastisk!!! Se Mikaelas kommentarer ovan, se mitt förrförra inlägg – vi är så jäkla många som kämpar och faller. Bajs på varenda jäkla människa som inte vill ha oss!!! Bajs på hela jäkla världen när det sker!! Svär, kasta porslin och ös ur vreden bara. Och sen hämnas du på bästa sätt – genom att bli så glimrande lycklig utan honom!! Och det enda sättet att bli det på är att gilla dig själv. Så bajs på honom, och massor hårda, varma, stärkande kramar till dig!!!

    • Hahaha, det är DU som har lyckats med det omöjliga i att ha ett förhållande – LÄR MIG!! 😉

          • Läste din blogg nu. Ellet, kura in dig i en hörna här, spy galla när du behöver och ropa ut glädjetjut när lyckan återvänder. För det kommer den göra. Men till dess finns vi här. Vi fattar.

  7. Pingback: Retsticka | Hockeysmurfen - Ja det ÄR jag!

  8. Du vet att du är helt underbar va? Om jag någonsin blir singel igen så kommer du definitivt att vara min guru:-)

    • Hahaha, åh, jag som vill lära mig hur DU lyckas!! Vi borde byta hjärnor. Eller så skriver du en förhållandelärobok till mig. 😉 kram på dig!

  9. Nu när Kromata läggs ner, kan inte deras kulturbidrag överföras till dig så att du får tid att skriva på heltid…

  10. Okej, nu har jag funderat över detta inlägg i över en vecka och försökt komma på när jag blivit utsatt för det (för det utgår jag ifrån, helt ofrapperande), men kan inte hitta något mönster. HJÄLP! Jag utgår vidare från att det beror på att jag inte är tillräckligt medveten om min omgivning (läs; inte som Batman). Framtida flickvän meddelas härmed att hon kommer ställas mot väggen vid väl valt tillfälle.

    • Hahaha… Du läste väl Josefins kommentar ovan? Hon gjorde det här utan att vara medveten om det – och försökte efteråt skylla ifrån sig!! Att passivt aggressivt ragga kan bli en sådan naturlig vana att man slutar registrera när det sker. Så hell yeah att du har blivit utsatt för det!! Du har bara inte förstått att det har skett. 😉
      Studera de mer kråma de tjejerna på krogen nästa gång. De som slänger med håret och skrattar högt och gör allt annat patetiskt som jag hänger mig åt när jag vill ha hångel. Du kommer se det när de gör det mot någon annan, och kanske kommer du därmed börja känna igen det när det händer mot dig. :)

      • Haha, bara för det så kom jag faktiskt på att det hände i somras! Och här har jag varit helt övertygad om att det var jag som tog alla initiativ. Men nej, nu står allt helt plötsligt i en annan dager när jag tänker tillbaka på vad som faktiskt hände. Tack för svaret och hoppas att du snart har tid och lust att blogga igen, jag hittade ju ändå relativt nyligen hit 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *