Ladda gevären – hösten är singlarnas jaktsäsong!

Posted in Nu fasen peppar vi!

Singlar, det är dags att vässa dejtingklorna, stretcha grindingmusklerna och ge levern en flytväst inför stundande översvämning. Nu är det nämligen snart höst, och ni vet väl vad det betyder? Jaktsäsong!!!

Tittar sig någon förvirrat omkring och undrar om den råkat hamna på älgjägarbloggen? Lugn. Jag pratar om ett något mer bagagebärande villebråd. Jag syftar på alla nyblivna singlar som på darrande bambiben vågar sig ut på singelisen där vi rutinerade singelrovdjur lurar i vassen. Och varför är det vår högsäsong nu? För, kära vänner, det är efter sommarsemestern som alla halvskakiga par gör slut!

Jag insåg detta efter en middag med vänner, då vi gled in på tidigare somrar och de parsemestrar vi haft i våra liv…

Kompis 1:s senaste parsemester: ”Jag och en kille skulle ta en romantisk cykelsemester på Gotland… I en veckas tid satt vi på två cyklar, flera meter ifrån varandra, i hällregn och kallsvett, så utmattade när vi kom fram att vi inte ens orkade prata med varandra, så skinnflådda att sex ändå inte fanns på kartan, och så fort vi kom hem så gjorde vi slut.”

Kompis 2:s senaste parsemester: ”Det var ju först på semestern som vi hade tid att verkligen umgås, och plötsligt insåg jag att vi inte hade ett dugg att prata om. Så vi tillbringade två veckor i obekväm tystnad. Har ni någon aning om vilken anspänning det är?! Dagen efter semestern behövde jag fan sjukskriva mig.”

Min senaste parsemester: ”…” Eh… Okej, eftersom den befinner sig i Krita-perioden då dinosaurierna fortfarande regerade på jorden så minns jag inte riktigt vad som hände, men jag vet att alla mina förhållanden har tagit slut efter en semester!! Så jag menar, bevis!

Så, glöm det där med att sommaren är singlarnas högtid, det är nu vår guldålder börjar. För ni vet den där uttjatade regeln om att alla bra redan är upptagna – likt en solförmörkelse som bara kan skådas en gång i decenniet är det här vår tidslucka då all bets are off. Nu jäklar gäller det att knipa åt sig guldkornen innan luckan slår igen och vi är kvar med grus! Jag tänker i morgon ladda resorbburken och vaska i ölströmmen på Trädgården i Stockholm, och jag hoppas att ni attackerar diverse uteställen och nätdejtingsajter med samma frenesi.

Är ni redo? Fram med gevären!

FacebookTwitterGoogle+EmailDealerkärlek!

Plötsligt händer det – enhörningar galopperar på Stockholms gator!

Posted in Singelliv

I söndags, jag och två singelvänner bakishänger i soffan när den ena får ett mess. Hon tittar trött på skärmen och piercar oss sedan med ett gallskrik som, tack vare diverse bakishuvudvärkar och trumhinnor av icke-cementbaserad konsistens, förvandlar rummet till en tortyrkammare värdig inkvisitionen.

Vän, för all framtid benämnd som raggningsexperten: ”Det är han!”
Singelvän: ”Vem?”
Raggningsexpert: ”Från i går!”
Jag: ”Va?”
Raggningsexpert: ”Han som jag hängde med i baren! Som jag gav mitt nummer till!”
Jag: ”Vad menar du?”
Raggningsexpert: ”Det är han som messar!”

Plötslig tystnad. Raggningsexperten stirrar på sin skärm som om den när som helst ska anta formen av en klappande tandfe. Vi stirrarpå henne som om samma tandfe är på väg att börja dansa ballongdansen med hennes ögonkulor.

Singelvän: ”Vad menar du?!”
Raggningsexpert, med artikulationen av kronprinsessan Victoria på statsbesök i ett demensboende: ”K.i.l.l.e.n. f.r.å.n. i.g.å.r! Messar!
Jag: ”Vänta lite nu… Du träffade en kille i går – och han hör av sig?!”
Raggningsexpert: ”Ja!”
Singelvän: ”Nu?! Klockan 13 på en bakissöndag. När inte ens en sexmissbrukare skulle kunna inbilla sig att det finns möjlighet till ligg?”
Raggningsexpert: ”Ja!”
Jag: ”Vad skriver han?”
Raggningsexpert: ”Han säger att det var trevligt att träffas i går och undrar om vi kan ses på lördag.”
Singelvän ruskar på huvudet som om hjärncellerna just hade klättrat upp i hårfästet och börjat gå chimpansbananas där inne: ”Han hör av sig?! Och frågar om ni ska ses?”
Raggningsexpert: ”Ja!!”

Raggningsexperten återtar sin pose av att tandfechockeras av mobilen. Vi återtar vår tankeförlamning av att guppygapa mot henne. Utanför lever livet sin gilla gång, fullständigt omedveten om att ett mirakel av brinnande buske-proportion just har tagit plats i min lägenhet.

Raggningsexpert, tittar upp med glansig blick: ”Händer det här?”
Singelvän: ”Jag vet inte. Kan det här ens hända?”
Jag: ”Alltså okej om ni hade varit på dejt, då hade man ju kunnat vänta sig ett mess. Men efter en utekväll..? I Stockholm?! Jag vet fasen inte vad jag ska säga.”
Singelvän: ”Det är ungefär som att få veta att det faktiskt finns enhörningar…”
Jag, i ett försök att skämta bort vår konfys: ”Vad gör en singel i Stockholm förbluffad på gränsen till chockskadad? Ett uteragg hör av sig!
Raggningsexpert, uppenbart skärrad och tydligen inte alls på humör för skämt: ”Jag tror jag måste lägga mig ner lite…”
Singelvän: ”När jag var yngre trodde jag att det var möjligt… Det går liksom folksagor om det. Men att det skulle vara sant! Att någon faktiskt kan höra av sig… Jag kan inte riktigt processa det här.”

Jag vet inte riktigt vad vi är vana vid, men det är i alla fall inte det här! Det här är Stockholm, för i helvete!

Singel i Stockholm

Posted in Singelliv

Ibland lever man med huvudet så långt uppkört i sin egen röv att man tittar ut på världen från bakom sina egna halsmandlar. Speciellt jag. Eftersom jag i valet mellan att se glaset halvfullt eller halvtomt genast börjar bittermuttra om att bartendern gav ett mycket finare glas till någon annan. Så jag behövde en påminnelse om vad det egentligen innebär att vara singel i Stockholm, jämfört med att vara singel i exempelvis Östersund eller Örkelljunga. Och det är där ni för-bövelen-vad-ni-är-fina-läsare kommer in. Ni har nämligen påmint mig om att det faktiskt finns en värld utanför mitt eget huvud (vet inte varför någon skulle vilja leva där, men visst, smaken och röven och allt det där).

Så nu jäklar, bloggläsare, spänn fast humörbältet och tag plats i Singelbloggarens munterhetsraket: det här glädjesprakande inlägget kommer få er att bumbibjörnstudsa från stolarna av pur positivitet! (Jag vet, ordet positiv har nog aldrig använts i den här bloggen tidigare. Vi mer bittert lagda får helt enkelt ta en huvudvärkstablett och stå ut.) Jag ska nämligen lista…

Topp 3 fördelar med att vara singel i Stockholm

1. Utbudet av singlar
Stockholm är en flugfjärt till huvudstad som ändå lyckas vara en av världens mest singeltätaste. Enligt statistiken borde man knappt kunna gå utanför dörren utan att okopplade singeltikar och ensamståendehanar springer fram och torrjuckar mot ens ben.
Men… och jag vill verkligen inte regna på den SCB-stämplade solparaden… MEN, vi som bor här vet ju att anledningen till att Stockholm är en av de mest singeltätaste i världen är att vi fan hellre stoppar in ett pekfinger i Hannibal Lecters mun än interagerar med varandra. För i Stockholm river vi upp närmaste kullersten med våra vämanikyrerade naglar och stenar varenda jäkel som gör misstaget att möta någon annans blick. Verkar det som i alla fall. Eftersom alla kurar ihop sig, kör in blicken i en vägg eller till och med har på sig solglasögon mitt i vintern. Vilket också kan bero på att de är fullständigt dumma i huvudet, men i alla fall… Eum… Hrrm, positiv var det ja… Men visst, utbudet finns!

2. Stockholms uteliv
Till skillnad från min lilla hemstad där alla utnämns till byfånar bortom allt hopp om räddning ifall de inte skaffat barn vid typ 17, så är det ju trevligt att det finns ett rätt så stort antal singelmänniskor i alla åldrar på barerna och klubbarna i Stockholm.
Men… Vi bör kanske i alla fall nämna att stockholmarna sedan kommer utnämna en till byfåne om man faktiskt tilltalar dem. Jorå, om någon okänd får för sig att inleda ett samtal med oss använder vi uppspärrade blickar, övertydligt kroppsspråk och ibland skräckfyllda gallskrik för att göra klart att människan borde spärras in på mentalsjukhus. Även om det är en snygging som vi själva egentligen skulle vilja stalkerflåsa i nacken. För det går liksom av bara farten. Vi har ju åkt Stockholms tunnelbana – vi vet minsann att det rätta sättet att bemöta folk är att ignorera dem!

3. Dejtingmöjligheterna
Ni bloggläsare har påmint mig om att vi stockholmare ändå borde vara glada (åh jisses, ännu ett positivt uttryck, se upp för regnande kossor och uppskjutande istappar från det överfrusna helvetet…) över att vi ändå har ett stort urval på nätdejtingsidor som Happy Pancake och Match. Vilket också skulle kunna tolkas som att vi är en abnormt stor grupp med loosers, men visst, fler loosers att välja mellan jämfört med inga alls är så klart att föredra.
Så… det är ju bra. Absolut. Jag ska lämna det där.
(…) Sväljer. (…) Hostar lite. (…) Slemharklar upp ett tillägg som amerikansk-rugbyplöjer sig fram i min kropp och tacklar sig ut genom munnen:
En liten sak måste jag bara få lägga till! När vi väl befinner oss inom den kontext där social kontakt faktiskt accepteras utan risk för vare sig nedklubbning eller inspärrning, det vill säga den så kallade dejten, är vi ändå ytterst noga med att prata trevligt, spänna våra vältränade mingelmuskler, le och konversera, men aldrig… ALDRIG EVER NÅGONSIN säga något som faktiskt skulle kunna vara personligt!! Eller förtroligt. Eller typ, humant! Hujedamig, låt mig för guds skull inte märka att jag har en MÄNNISKA framför mig – det vore ju fan inte okej! Så nejdå, vi tomhetstalar i timmar utan att säga ett enda dugg, för vi tar redan för givet att den här dejten kommer ersättas av någon annan. Och någon annan efter det. Och därefter ett ligg eller två innan en tredje tungroterare gör saliventré på hångelscenen. Och vem orkar lära känna den strida ström av passerande siluetter mot natthimlen liksom. Men visst, singeldejter finns det, och singlar kommer de och jag förbli, för har vi minsann inte tid att lära känna varandra inte.

Så titta, det är jättebra att vara singel i Stockholm! Vi riskerar att bli stenade då och då, men vi har ju ändå väldigt många som vi inte kan prata med och inte kan titta på. Strålande!

Se, vem sa att jag inte kunde vara positiv, va?!

Mja, jag behöver nog lite mer perspektiv ändå. Berätta! Hur är det att vara singel i din stad?